Yrkeskåren färgare och färgeriet Nyholm
Under 1800-talet härskade skråordningen där den som ville bli färgare började, ofta i tonåren som lärling hos en mästare. Lärlingen lärde sig hantverket ett antal år genom praktik hos mästaren och fick sedan avlägga ett gesällprov för att bli gesäll. Som gesäll fick han rätt att utöva hantverket och ta anställning på andra färgerier. En del gesäller utvecklar sina färdigheter och blir mästare med tiden och får rätt till att öppna egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller anställda.
1863 börjar Hildegards
pappa Anders Nordström som lärling hos fabrikör Frans August Schreiber i hans
färgeri på gården Ålhult Södra utanför Vetlanda. 1868 blir han gesäll. Han
arbetar först i Eksjö hos färgare Nettelbladt år 1869 och redan 1870 driver han
färgeri på gården Stora Bräng utanför Österbymo.
I och med ökad näringsfrihet och hemmafärgningens nedgång öppnas en ny marknad för småskaliga färgare utanför städerna i slutet av 1800-talet. Det är vid denna tid som färgeriet Nyholm byggs. Färgerierna krävde en riklig vattentillgång varför placeringen invid Bulsjöån var särskilt lämplig. Färgeriet byggdes år 1880 och hit flyttar Anders Nordström med sin familj. Familjen bodde i den ena halvan av huset och man hade färgeriet i den andra. Färgeriet var i två våningar med pressrum på nedre botten och torkvind på övre plan. Vid en brygga i ån fanns en sköljmaskin för att skölja vadmal (ylletyg ofta hemvävt).
I bostadsdelen bodde Anders med sin hustru Ida Hallgren och deras 10 barn. Här bodde också 3 pigor och en dräng.
I färgeriet färgades garn men även ull kunde färgas innan den
spanns till garn. Olika sorters tyg färgades och även kläder. Ibland sprättades
klädesplagg upp för att färgas om innan de syddes till nya plagg. Man kunde
även färga tyglump som klipptes till trasor för att sedan vävas till mattor.
Stegen i färgningen
Tvättning
Garnet eller tyget tvättades i en svag lutblandning för att få bort fett och fläckar.
Betning
Garnet lades i ett bad med kemikalier som gjorde fibern mottaglig för färg och
tvättäkta.
Färgning
Mot slutet av 1800-talet
domineras färgningen av svart och mörkblått. Indigo var färgen som var mest
moderiktig vid tiden och krävde en mer avancerad färgningsprocedur än
konventionella färger men gav å andra sidan en mycket kraftig blå som var
mycket ljusäkta. Färgarkonsten var mycket avancerad med tusentals olika receptkombinationer
för att få fram rätt kulör.
Sköljning och tvätt
Överblivna färgrester måste sköljas ut och tyget tvättas, ofta i urin. Vattnet
pressades ut sedan med hjälp av valsar. Färgades garn användes så kallade
chiljonger, en slags träställning som man med trästavar pressade ut vatten med
vridning.
Ruggning
Nu ruggades tyger åter upp och borstades. Tyget spändes sedan upp på en
torkram.
Överskärning
Med hjälp av enorm fårsaxliknande sax överskars sedan finare ylletyger. Det
innebar att de uppstickande fibrerna i tyget klipptes ner. Proceduren
upprepades med borstning tills att tygets ”lugg” var jämn och tyget fick en
närmast glansig yta s.k. kläde.
Dekatering
För att få luggen att ligga bra på tyget ångades tyget i press ett par timmar i
en särskild ångpanna.
Pressning
Vid pressningen veks tyget ihop med pappskivor mellan varven och slutligen
pressades tyghögen med varma järnplattor som stoppas in en press.
Arbetsförhållandena
i färgerierna var unika på många sätt. Färgarna var i konstant kontakt med
kallt och varmt vatten, sommar som vinter och detta slet mycket på hälsan.
Många kemikalier var direkt farliga att handskas med och särskilt farligt blev
det när de första anilinfärgerna introducerades.
1895 dör Anders endast 49 år gammal. Äldsta sonen Karl Konstantin
Nordström tar då över färgeriet. I färgeriet bor då Karl med sin hustru Karolina
Albertina Andersson och en färgargesäll. Efter några år föds barnen Karola, Carl
Fredrik Henry och Bror Gustaf Valfrid.
1925 läggs färgeriet ned och Karls syster Elin Nordström flyttar
in. Hon bor där med sin fästman styckjunkaren Frans Jakob Hammargren. De har
även en inneboende - Edvard Julius Almén som är f d handlare från Falköping.
Återkommande översvämningar har dock medfört att huset numera
endast brukas som fritidshus.





Kommentarer
Skicka en kommentar