Yrkeskåren färgare och färgeriet Nyholm

Interiör från ett färgeri från slutet av 1800-talet.

Under 1800-talet härskade skråordningen där den som ville bli färgare började, ofta i tonåren som lärling hos en mästare. Lärlingen lärde sig hantverket ett antal år genom praktik hos mästaren och fick sedan avlägga ett gesällprov för att bli gesäll. Som gesäll fick han rätt att utöva hantverket och ta anställning på andra färgerier. En del gesäller utvecklar sina färdigheter och blir mästare med tiden och får rätt till att öppna egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller anställda.

1863 börjar Hildegards pappa Anders Nordström som lärling hos fabrikör Frans August Schreiber i hans färgeri på gården Ålhult Södra utanför Vetlanda. 1868 blir han gesäll. Han arbetar först i Eksjö hos färgare Nettelbladt år 1869 och redan 1870 driver han färgeri på gården Stora Bräng utanför Österbymo.

Interör från ett färgeri ca 1900 med torkdel till höger.

I och med ökad näringsfrihet och hemmafärgningens nedgång öppnas en ny marknad för småskaliga färgare utanför städerna i slutet av 1800-talet. Det är vid denna tid som färgeriet Nyholm byggs. Färgerierna krävde en riklig vattentillgång varför placeringen invid Bulsjöån var särskilt lämplig. Färgeriet byggdes år 1880 och hit flyttar Anders Nordström med sin familj. Familjen bodde i den ena halvan av huset och man hade färgeriet i den andra. Färgeriet var i två våningar med pressrum på nedre botten och torkvind på övre plan. Vid en brygga i ån fanns en sköljmaskin för att skölja vadmal (ylletyg ofta hemvävt).

I bostadsdelen bodde Anders med sin hustru Ida Hallgren och deras 10 barn. Här bodde också 3 pigor och en dräng.

I färgeriet färgades garn men även ull kunde färgas innan den spanns till garn. Olika sorters tyg färgades och även kläder. Ibland sprättades klädesplagg upp för att färgas om innan de syddes till nya plagg. Man kunde även färga tyglump som klipptes till trasor för att sedan vävas till mattor.

Färgeriet Nyholm vid högt vatten.

Stegen i färgningen

Tvättning
Garnet eller tyget tvättades i en svag lutblandning för att få bort fett och fläckar.

Betning
Garnet lades i ett bad med kemikalier som gjorde fibern mottaglig för färg och tvättäkta.

Färgning
Mot slutet av 1800-talet domineras färgningen av svart och mörkblått. Indigo var färgen som var mest moderiktig vid tiden och krävde en mer avancerad färgningsprocedur än konventionella färger men gav å andra sidan en mycket kraftig blå som var mycket ljusäkta. Färgarkonsten var mycket avancerad med tusentals olika receptkombinationer för att få fram rätt kulör.

Sköljning och tvätt
Överblivna färgrester måste sköljas ut och tyget tvättas, ofta i urin. Vattnet pressades ut sedan med hjälp av valsar. Färgades garn användes så kallade chiljonger, en slags träställning som man med trästavar pressade ut vatten med vridning.

Ruggning
Nu ruggades tyger åter upp och borstades. Tyget spändes sedan upp på en torkram.

Överskärning
Med hjälp av enorm fårsaxliknande sax överskars sedan finare ylletyger. Det innebar att de uppstickande fibrerna i tyget klipptes ner. Proceduren upprepades med borstning tills att tygets ”lugg” var jämn och tyget fick en närmast glansig yta s.k. kläde.

Dekatering
För att få luggen att ligga bra på tyget ångades tyget i press ett par timmar i en särskild ångpanna.

Pressning
Vid pressningen veks tyget ihop med pappskivor mellan varven och slutligen pressades tyghögen med varma järnplattor som stoppas in en press.

Interiör från färgeri Blå handen i Stockholm ca 1900 och deras pressrum.

Arbetsförhållandena i färgerierna var unika på många sätt. Färgarna var i konstant kontakt med kallt och varmt vatten, sommar som vinter och detta slet mycket på hälsan. Många kemikalier var direkt farliga att handskas med och särskilt farligt blev det när de första anilinfärgerna introducerades.

1895 dör Anders endast 49 år gammal. Äldsta sonen Karl Konstantin Nordström tar då över färgeriet. I färgeriet bor då Karl med sin hustru Karolina Albertina Andersson och en färgargesäll. Efter några år föds barnen Karola, Carl Fredrik Henry och Bror Gustaf Valfrid.

1925 läggs färgeriet ned och Karls syster Elin Nordström flyttar in. Hon bor där med sin fästman styckjunkaren Frans Jakob Hammargren. De har även en inneboende - Edvard Julius Almén som är f d handlare från Falköping.

Nyholm översvämmat.

Återkommande översvämningar har dock medfört att huset numera endast brukas som fritidshus.