Samuel Södergren

 I december 1781 gifter sig drängen Måns Samuelsson med pigan Cajsa Jonsdotter. Ett år senare den 8/11 1782 föds Samuel Södergren. De bor i Säldestugan på Näfstads ägor. Ett halvår senare dör Måns Samuelsson av lungsot.

Ur J.F. Cornelius ”Beskrivning över Södra Vi socken” står följande:
Jon Jonsson från Lindefall, S Vi. Döpt 1740-08-17. Friköpte Näfstad frälse från general CF Pechlin 2/6 1783.

Vid tiden för Samuel Södergrens födelse låg alltså Näfstad under Ålhult. 

Ålhult

Det finns alltså kopplingar till Ålhult som ägdes och beboddes av General Carl Fredrik Pechlin. Han förvärvade herrgården 1755 och drev den fram till 1795 då hans son Johan Adolf Pechlin tog över gården. Enligt familjesägnen sägs Samuel Södergren vara oäkta son till Carl Fredrik Pechlin. Om detta är sant eller inte har inte kunnat fastställas. Enligt kyrkböckerna finns ingen sådan koppling. Det finns vissa indicier som skulle kunna peka i den riktningen:

-        Säldestugan och Näfstad lydde under Ålhult

-        Perioden då General Pechlin ägde och bodde på Ålhult stämmer tidsmässigt.

-        Enligt namntraditionen för tiden borde Samuel ha fått namnet Månsson. Varför han fick det lite mer borgerliga namnet Södergren är oklart. Kan det här finnas en förklaring att även en oäkta son till en general bör ha en viss namnstatus?

-        Samuels föräldrar var dräng respektive piga och levde sannolikt under enkla förhållanden. Att förvärva Södersholm med tillhörande oljebruk måste ha ansetts som ett stort steg rent statusmässigt. På oljeslageriet fanns totalt 11 arbetare och han titulerades fabrikör. En förklaring till att han kunde ta detta steg skulle kunna vara att han fått ekonomisk hjälp med att förvärva Södersholm och att Pechlin haft ett finger med i spelet.

-        Pechlin var frikostig givare till Södra Vi kyrka, dit han skänkte bland annat altartavlan och två ljuskronor. Men han hade även ryktet om sig att vara en elak "bondplågare". Om det vid tiden fanns tecken på att Samuel var oäkta är det möjligt att prästerskapet valde att blunda för detta faktum för att inte stöta sig med sin finansiär. Han kunde säkerligen med hot och/eller pengar betala Samuels mor och även vid behov andra personer för deras tystnad.

-        Det finns en muntlig tradition i släkten som säger att General Pechlin var Samuel Södergrens far. Detta framfördes t ex av Hildegards syster, ”Moster Elin” som var övertygad om att General Pechlin var Samuels far. Samuel var hennes mormors far.

General Pechlin

Det finns även en annan möjlig förklaring till Samuel Södergrens efternamn.

”Från 1600-talet började borgare och vissa andra yrkesmän lägga sig till med efternamn. Det var dels för att härma överklassen - markera att man var lite bättre än de vanliga bönderna - och dels av det rent praktiska skälet att man ville ha ett särskiljande namn för sina affärers skull. Här insåg man också raskt fördelen med att ha kvar namnet i flera generationer - sönerna kunde överta ett företag och med ett familjenamn garanterades att dess produkter och tjänster var lika bra som på faderns tid.  
De namn man tog var oftast naturnamn, alltså bildat av saker i naturen, såsom Ekberg, Lindblad, Björkegren etc. Det var så vanligt att ex vis Lindgren idag tillhör våra 25 vanligaste efternamn.  
Exempel på yrken där man tog efternamn är skogvaktare, jägmästare, länsman, köpmän, olika hantverkare (skomakare, skräddare, smed etc). Detta skulle kunna vara en förklaring till att Samuel Södergren som var häradsmålare valde ett namn som särskilde sig från alla son-namn.

  

Skåp målat av Samuel Södergren som ingår i Nordiska museets samling

Drygt ett år efter sin förste make Måns Samuelssons död gifter Cajsa Jonsdotter om sig med drängen Måns Carlsson i Nya Skärstadbo.  30/8 1795 föds Maja (Maria) Stina i Södra Vi[1]. Enligt kyrkböckerna tituleras Samuel Södergren - Häradsmålare. Han är 21 år.

Häradsmålare Samuel Södergren gifter sig med Anna Wålander 8/9.

Det finns kopplingar till allmogemålaren Johan Bäckström som var verksam i Östergötland vid samma tid. Bland annat så sägs denne Bäckström ha målat väggmålningarna i Södersholm och det är möjligt att Samuel Södergren har gått i lära hos honom. Om denna Bäckström finns nedan beskrivet. Kanske får vi här en inblick även i Samuel Södergrens liv.

”En del muntliga traditioner finns nedtecknade vilka ger en bild av Bäckström som något av en bohem, där fester i glada vänners lag växlades med hårt arbete. Vid ett tillfälle skulle han utföra en altartavla i Sankt Anna socken. Vid hemkomsten återstod av förtjänsten bara en riksdaler och ett sötäpple, resten hade festats upp. En av sina uppdragsgivare, "Per Jöstensa", avmålade han liggande på golvet efter att helt ha supits under bordet. Vid ett annat tillfälle tänkte han avbilda en mjölnarhustru i färd med att aga sin piga, men tvingades makulera sitt utkast. Bäckström titulerade sig som "artist och (ekonomi)direktör", detta kan tolkas som en finare titel för en självständigt verkande hantverkare eller fabrikör av något slag. Det finns uppgifter om att han i sin ateljé utförde både porträtt, landskap och altartavlor.”

Johan Bäckström växte upp i torpet Bäckstugan. Namnet på det torpet blev också ursprunget till Bäckströms namnbyte längre fram. Kan Bäckströms namnbyte ha inspirerat Samuel Södergren att ta ett mer ”borgerligt” namn?

1814 flyttar Samuel och Anna till Åhlhult sannolikt 1814. Samuel tituleras nu bruksarbetare. De flyttar till Ramsefalls såg 1816 och senare till ”Söderholm” under Ramsefall. På Södersholm föds dottern Anna Carolina Sophia född 2/9 1818.

Södersholm

Bland tjänstefolket finns pigan Sara Nilsdotter. Hon får den oäkta sonen Carl Magnus den 21/1 1825 och den oäkta sonen Johan Frans Oscar den 14/8 1827. Sannolikt är Samuel pappa eftersom han senare tar pojkarna som fosterbarn.

Sara Nilsdotter Piga från Höchhuldt och drängen Johannes Birgersson från samma ställe vigs den 14/11 1831. Sara Nilsdotter och Johannes Birgersson bor i Sjöbacka som ligger under Ohlstorp i Norra Vi. Johan Frans Oskar bor kvar med sin mamma men sonen Carl Magnus (då 9 år) har flyttat tillbaka till Södersholm

I husförhörslängden för åren 1832 till 1838 står Söderholm som vadmalsstamp, oljeslageri och kimröksbruk. Samuel tituleras bruksarbetaren. Som fosterson finns antecknat Carl Magnus. I dödboken står att Carl Magnus fr. Södersholm född av pigan Sara Nilsdotter, upptagen fosterson av Fabrikören Samuel Södergren och dess Hustru Anna Stina Wålander dog av drunkning 3/2 1835, 10 år gammal.

1838 gifter sig Fredrik Hallgren, bokhållare från Horns socken med Anna Carolina Sophia Södergren. De vigdes i Södersholm.

Adolph Fredrik och Carolina Södergren tar över Södersholm och där föds sönerna Teodor 1838 och Enoch 1840. Adolph Fredrik tituleras Bruksägare respektive Patron.

I nästa kyrkbok 1844 – 1850, bor Adolph Fredrik Hallgren med en ökande familj kvar på Södersholm. Längst ner på sidan står ”Svärföräldrar Samuel Södergren och Anna Stina Wålander”. Båda betecknas ”Bräcklige och obemedlade”. Anna Stina dör 29/10 1849. Hon dör av tärandesjuka och står som gift med f. d. oljebruksegaren Samuel Södergren.

I kyrkboken för 1850 – 1856 finns Samuel Södergren på Södersholm som hustruns fader. Han dör 9/4 1854. I dödboken kallas han f. d. oljebruksägaren och på sistone inhysesjon. Han dog av drunkning.